tjena

Pa grund av sjukdommar ar vi fortfarande kvar pa Langkawi och jag vill verkligen harifran nu. Jag har fatt antibiotika samt tre andra mediciner av doktorn sa nu javlar ar det krig. Jag kanner mig redan battre sa idag bokade vi bussbiljetter till Perhentian Islands pa ostsidan. Troligtvis ar det lite mer isolerat dar och internet ar nog ingen garanti sa det kan bli tyst har en vecka kanske. Lyckas jag sniffa upp en dator daremot ska jag posta nagra bilder fran vad som sags vara varldens basta strand.

Planerna pa Filippinerna och borneo borjar bli mer och mer seriosa och det kan nog bli av anda. Pa Filippinerna  blir det dykning dar man ar sa gott som garanterad att fa simma med valhaj pa upp emot 18 meter  samt paradisstrander dar  manga sasonger av Robinson  spelats in. Borneo  blir riktig  djungel,  orangutanger och jag tror fan jag ska klattra upp pa ett 4100 m hogt berg ocksa.

Peace

1. For 100 kr per dag far man inga porschar direkt
2. Skaplig strand
3. Killen bakom kameran ville att vi skulle se ut som Clint Eastwood, det gor vi va?
4. Johans snygga branna sitter i
5. Lek pa stranden
6. Mer lek pa stranden och har far man aven en skymt av min valsvarvade, muskulosa kropp.

Som jag skrev tidigare skulle vi hyra moppar en dag men efter att tysken virrat omkring oss en timme blev vi trotta pa han och hyrde en bil istallet. En riktigt vralak som ni kan se. Under de tva dagar vi hade bilen sladdade vi omkring i den nagot ovana vanstertrafiken och besokte strander, utsiktsplatser, vattenfall och annat smatt o gott.

Jag kanner att jag var lite dalig med rapportering fran den otroligt trivsamma on Koh Tao. Nu var det ett tag sen vi var dar men jag hittade lite bilder jag missat att ladda upp sa har kommer dom.

Vi kom till KT med siktet installt pa att lara oss dyka och sa blev det. Fran borjan var det tankt att ta dykcertet sa tidigt som mojligt pa resan men efter att ha hort att det overlagset billigaste stallet att gora det pa var KT sa blev det sa. Pa tex Koh Lanta skulle dom ha ca 14 000 baht for kursen medan vi nu pa Koh Tao fick det for 8500 och da fick vi aven kanonfrascht boende i fyra natter samt frukost. Gissa om vi var nojda. Vi fyra bildade en egen grupp vilket ocksa var otroligt gott, hela kursen givetvis pa svenska, man vill ju inte slita ut sig i onodan. Tillsammans med var instruktor Clarence HG Kugelberg (ni laste ratt) hade vi nagra kvalitativa dagar ute pa havet. Clarence som flytt Sverige for 12 ar sedan och darefter aldrig varit dar igen var en skon prick. Vi misstanker att han flyr svenska myndigheter men det ar ju bara spekulationer, har vi utlamningsavtal med Thailand? Herr Kugelberg var overlag en mycket bra larare men tog kanske det hela lite for oseriost. I nyborjarkursen vi gick som heter Open Water far man ga ner pa maximalt 18 meters djup, vi var nere pa narmare 30 vilket resulterade i nasblod for min del men Clarence gav mig ett piller och sa att det var normalt.

1. Jag o Johan pa dykarbaten
2. Jag snorklar
3. Jag kollat djupet infor lite klipphoppning
4. Jag dansar pa den galet risiga baten till Koh Tao
5. Grabbagrabbarn

Kanns helt sjukt att konstatera att jag nu varit ute o rest i nastan 3 manader. Detta betyder att jag har ungefar en och en halv manad kvar vilka jag inte har planerat sarskilt mycket for. Vi ar fortfarande kvar pa Langkawi och mitt helt vardelosa immunforsvar har an en gang vikt ner sig och jag ar darmed inte sarskilt pigg.  Vi  blev utslangda  fran den nagot skumma tyskens  hus sa nu  hyr vi ett eget en bit darifran.  Anders  lamnade ganget  for nagra dagar sedan och drog ivag pa egen hand. Han flyger hem en manad tidigare an mig och har  darmed ett lite mer pressat schema och behovde helt enkelt komma vidare.  Sa  nu ar det jag, Simon, Simon,  Johan och  Sebbe. Samma uppstallning som  pa Koh Phangan alltsa., minus Anders. Hur jag ska resa sista biten pa resan ar  som sagt valdigt oklart. Jag flyger hem fran Bali, den lila ringen den 16 April.  Simon, Simon och Johan haller sig troligtvis i Malaysia till cirka 10 Mars och flyger da till bkk och darifran hem. Sebbe stannar sakert ocksa sa lange men drar da mot Bali aven han. Antagligen reser jag med grabbarna ett par veckor till och flyger sedan till Jakarta i Indonesien for att darifran ta mig till Bali under nagra veckors tid. Ett annat alternativ som jag ar valdigt sugen pa ar att flyga over till Filipinerna eller Malaysiska delen av Borneo. Filipinerna for dom underbara oarna, stranderna och dyknbingen och Borneo for djungeln och orangutangerna. Syrran och mackan var dar forra aret sa jag ska forhora dom litegrann.

Har i Malaysia vill vi valdigt garna till Perenthian Island pa ostkusten som sags besitta en av varldens vackraste strander samt grym dykning. Dessvarre sager vaderprognoserna att det fortfarande regnar en hel del dar vilket inte lockar oss varst. O andra sidan har det regnat senaste dagarna har pa Langkawi ocksa men bara pa kvallen da jag anda ligger inne o ar hangig. Pa dagarna daremot ar det 33-34 grader i skuggan och stralande sol. Solen har ar sa stark sa det ar heelt sjukt, aldrig varit med om liknande.

Jag slangde ihop en bild som visar var jag har rest an sa lange.

Damer och herrar i alla aldrar som galet vantar pa nya inlagg fran mig, jag forstar att den daliga uppdateringen har vackt
ert vredesmod. Vantan ar over och jag ska nu gottgora er med massa smaskiga detaljer om vad som hander i mitt luffiga
backpackerliv. Hugg in!

Planen var att skriva om Koh Tao och grejerna jag missat innan det ocksa men saker tar langre tid an man tankt sig sa det blir en annan dag.

Efter fullmoon var det inget snack om saken: "vi maste harifran, nuu!". Detta var faktiskt forsta gangen pa resan det inte
var helt sjalvklart var vi skulle. Viggo o Frida skulle till Koh Tao och se Timbuktu spela den 15e vilket vissa av oss ocksa
var sugna pa. Ideen fran borjan var att dra tillbaka till vastsidan till Simillian Islands och dyka men efter att ha snackat
med en riktigt bra kille pa en resebyra andrade vi oss. Han hade massa feta argument men summa sumarum sa var det inte vart aka dit sa kort tid vi isafall skulle da Simpa o Johnny var tvugna att vara ute ur Thailand senast 15e. Han tipsade om en battur da man ar borta och bor pa baten 5 dagar, fyra natter. Det lat huur gott som helst men att gora det sjalv ville jag inte sa efter manga om och men kopte vi biljett till Penang i Malaysia.

18 timmars resa fran Koh Phangan till Penang var som en lang misshandel. Forst 8 timmars sovbat med 200 pers dar man hade cirka 50 cm i bredd att forfoga over, dar var det typ "1,2.3 nu vander vi oss", att valja sjalv gick helt enkelt inte, for trangt. Sen var det svinkallt och allt var kletigt. Sen fick vi vanta 2 timmar, sen aka thailands i sarklass minsta och risigaste minibuss 5 timmar, promenera over gransen och sen ytterligare 4 timmars minibuss.

 Morbultade och kraftigt forsenade ankom vi till on Penang nara den mer kanda Langkawi. Alla var totalt forstorda men som en blixt fran klar himmel vands allt till total lycka. Vi hade precis gatt in pa en 7-eleven butik for att inhandla kvallens karameller och lask. Plotsligt hor man ett skrik fran drickakylen och johhny lyfter armarna i skyn och faller en tar. DOM SALJER VANILLA COKE! Alla utom simpa

blir lyriska och kvallen ar raddad. Nu har det visat sig att den verkar saljas overallt i Malaysia vilket kan  gora detta
till varat favvoland. En natt pa Penang rackte och tidigt morgonen darpa for vi till Langkawi. Efter lite krangel med att hitta boende gled en tysk grabb fram och fraga om vi ville bo i hans villa. Det ville vi. Han ar har och gor ett examensprojekt om idrott och hade nagra sovrum over och ville val ha lite extrapengar. Huset har kok, skona sangar, gott om plats osv, som att komma hem ungefar. Riktigt billigt ocksa. Tack vare hans idrottskontakter har ska vi dra o lira fotboll i en gympasal imorrn. Simpa som tidigare lirade i Carlstad Uniteds a-lag ska fa smaka pa mina dribblingar for o inte tala om tacklingar.

Idag har vi sovit mer an 8 timmar for forsta gangen pa 10 dagar och efter det stekt resten av dagen. Johan som ville satta lite extra farg pa kroppen kom hem med ett par riktigt sjysta lar som ni kan se. Om ni vill ha tips om hur man far till den dar perfekta brannan sa ska jag be han komma med lite tips. Langkawi kanns mycket tack vare boendet som en hit och vi stannar troligtvis en vecka. Imorgon ska det hyras moppe igen vilket brukar vara en succe.

1. Johnny o bucketforsaljarn Johnny. 2. Jag, Johnny o norsa Jarle (30 ar gammal) . 3. Sebbe. 4. Simon3. Anders sjuk

Som jag skrev tidigare aker man hit for festen och givetvis var det sa aven for oss. Fem kvallar blev det har varav fyra med Chang, Singha, Buckets, Samsong etc. Vi checkade in pa ett hostel 100 m fran feststranden vilket hade sina for- och nackdelar. Men vi var ju trots allt har for att prova festen. Vi hookade upp med simpas karlstadgrabbar Simon och Sebbe. Simon, Simon, Simon, Johan, Anders och Sebbe var alltsa laguppstallningen. Forsta kvallen blandade vi lite fina groggar och borjade lugnt pa stranden. Promillehalten skot i hojden och senare drog vi ivag pa ett poolparty en bit bort. Dar hade vi helt galet kul men av nagon anledning minns jag inte riktigt allt, hade nog sovit daligt. Det var tydligen galet nara att jag hamnade i slagsmal efter att ha trampat en kille pa handen men mina lagkamrater avstyrde det smidigt. Anders drog aven ett riktigt snyggt raggningstrick. Johan som har tjej pa hemmaplan hade fatt en tjej efter sig som var mer an onskvart intresserad, dom dansade en stund men Johan som ar en trogen grabb hade inte mycket att hamta. Anders som ferbrilt letade efter en famn att varma sig i viskade i brudens ora  - "Horru, han har tjej, ta mig!" Det gick inte hem.

Kvall nummer tva exploderade aldrig pa samma satt och var darmed mer trevlig an galen. Nummer tre daremot. Kanske roligaste festkvallen nagonsin. Svart att forklara vad som ar sa kul med en kvall men vi var pa stranden vid varat place. Efter lite forkrok vid simons o sebbes bungalow rojde vi vidare pa stranden och vidare till diverse dansgolv. Vilt var det, ni far fantisera.

Sjalva fullmoonkvallen var kvall nummer 4 och nu anslot aven Viggo och Frida som vi traffade i Kambodja. Dom flyttade in i varat tranga hotellrum och sen korde vi igang. En totalt skruvad fest pa alla satt, 20 000 fulla manniskor pa en strand. UV-farg, buckets och dunkadunka-musik. Vi hade en grymt rolig kvall men dagarna innan var nog anda snappet battre.

Omradet kring fullmoon-stranden vilket var det enda stallet vi var pa ar inte klok. Har handlar allt om buckets, sprit och fest. Nere pa stranden ar det som en marknad med ca 50 stand uppradade dar alla saljer buckets. En bucket ar som en drink fast stark som svinet och tio ganger sa stor, levereras i en hink. Pa varat stammisstand kopte vi 4 buckets for ca 400 baht vilket ar 100 kronor och det ar ca 4 liter grogg innehallandes 1,5 liter sprit. Har ar det inte svart att bli full.
Lyckligtvis var det ingen av vara tappra grabbar som stupade, skadade sig eller fick andra men fran festandet. Daremot var det manga andra som tittade lite for djupt i flaskan, inne pa klubbarna och framforallt pa stranden ligger folk i drivor helt utslagna. Pa vag hem fran fullmoonfesten sag stranden ut som ett slagfalt med stupade soldater. Dar var det inte svart for tjuvarna att plundra. Vad som forvanade mig nagot sa extremt var att jag inte sag eller horde talas om nagra droger alls. Givetvis forekom det men jag sag inte ett spar av det, forutom manniskor man kunde misstanka da.

Aven dagarna var faktiskt riktigt skona har da stranden var full skona events. Koh Phangan var an sa lange roligast pa hela resan och det var vi alla overens om. Men efter att ha gatt upp bakfull 13.00, levt pa baguetter och majjonas, varit skruvad i huvudet, druckit, dansat, trangts med svettiga grabbar i bar overkropp pa klubbarna och gatt o lagt sig 05.30 fyra natter i rad fick det vara nog. VI MAASTE HARIFRAN!

Femte dagen var vi ett gang slagna krigare: forkylda, ogoninflammerade, slitna, smaskadade och deprimerade. Efter en jordnotsallergichock fran Anders som ledde till doktorn, dropp och knark samt en nota pa 11 000 baht kande vi att vi gett allt har pa on vi la benen pa ryggen o drog.

Vi har precis anlant till festmeckat Koh Phangan och star infor ett av vara livs storsta provningar. Har ar det all-in som galler och att spotta i glaset leder till dryga boter. Det ar har dom spektakulara Fullmoon-festerna arrangeras (aven derivat som halfmoon, blackmoon, no-moon, smallmoon etc). Fullmoon festen gar av stapeln en gang i manaden och nu i februari intraffar detta den 10e. Har dricks, snortas och injiceras det till bristningsgransen men det finns ingen anledning att vara orolig morsan!
Polisen har gar runt pa stranden och saljer droger, koper du sa griper dom dig och kraver feta summor pengar, svenska polisen har mycket att lara.

Det blir kort igen for mer har jag inte rad med just nu. Vi ar kvar pa Koh tao och dagarna ar skona har, idag tex:

Gick upp vid 9, kakade en god frukost o hade sedan en kul dyklektion med lite gamla rovarhistorier o lite teori. Sen lunch, biljard o kortspel. Sen ut med en bat o 2 dyk pa vardera ca 40 min med en halvtimmes paus mellan. Massa kakor, frukt o kaffe pa baten samt lite fina svandyk fran ovre dack. Sen in till land, tvatta utrustningen och fotografering till certifikatet.

Sen bad med frisbeekastning drygt en timme foljt av lite tv-tittande i sangen sen middag o nu mer biljard o imorn upp 6 for o gora sista dagen pa dykningen. Bra dag! Dykningen ar riktigt kul, sallan jag blir tycker nagot ar riktigt grymt men ena dyket idag var riktigt fint!

Imorgon ar sista dagen pa kursen och vi ska gora tva dyk. Det finns en chans att vi far se valhaj vilket vore helt vilt. Jag skulle skita ner mig direkt ja. Den 6:e drar vi pa fullmoon nagra dagar o sen till simillian o dyker. Thailands top notche sags det.

Maste aven bjuda pa en riktigt grym lat som ar hetare an eld har nere:

Ganget har akt till ostsidan och ar nu pa Koh Tao for att lara sig dyka. On ligger nara den valkanda fullmoon-on Koh Phangan som ar nasta stopp. Vi kom tidigt igarmorse och har nu pa kvallen paborjat varan 4-dagars dykkurs. Jag ar aterigen sjukt osugen pa att skriva sa det blir inte mer an sa nu.

Hade!